Rektorsbloggen


Juli 2023


SOMMARHÄLSNING FRÅN MICHAEL GUSTAVSSON, REKTOR VID Kulturreservatets folkhögskola

---

Den 2–9 juni hade Kulturreservatets folkhögskola avslutningsdagar i Skräppbo skola, Riddarhyttan.

Avslutningsdagarna inleddes med att folkhögskolan den 2 juni arrangerade ett heldagsseminarium på temat kultur och bildning i periferin där både forskare och konstnärer höll viktiga föreläsningar. Dagen utmynnade i en livlig paneldebatt med inspel från såväl våra deltagare som övriga seminariegäster.

Den 7 juni arrangerade författarskolan en uppläsning, en nära två timmar lång föreställning med både lyrik och prosa. Deltagarna visade att de behärskar alltifrån klassiska versmått till moderna berättartekniska konststycken på en ovanligt hög nivå.


Den 8 juni visade våra deltagare upp en redovisning av det tema de arbetat med under våren: Makt. Redovisningen, som hette ”Nu är det stopp”, kom att handla om den maktlöshet vi alla känner inför skolans avveckling, men hade också hoppfulla inslag. Det var en scenföreställning med sång, musik och sceniska gestaltningar som utvecklats av deltagarna själva. Resultatet blev en omtumlande och gripande scenföreställning.


Den 9 juni hade vi en högtidlig terminsavslutning med tal, sång och avtackningar. Vi kunde avtacka fem färdiga deltagare, dvs. de som avslutat Allmän kurs och har nått behörighet att studera vidare. Efter avslutningen fick vi njuta av delikatesser i en gemensam fikastund.


Eftersom detta kanske var vår sista avslutning, och eftersom jag själv med sorg i hjärtat kommer att lämna detta fantastiska äventyr jag varit med om de senaste fem åren vill jag avsluta med några ord.


EPILOG


Efter många års hårt arbete och efter att vi till slut lyckats skapa en unik skola i Riddarhyttan slogs våra drömmar i bitar. I vår ansökan 2022 om att bli självständig folkhögskola visade vi att vi uppfyllde de dryga 95 villkoren som krävs. Dessutom har vi övertygande kunnat visa att vi uppfyller statens syften med folkbildningen, dvs: 1. Att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. 2. Att bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. 3. Att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. 4. Att bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.


Men inför Folkbildningsrådet måste vi också kunna visa hur våra statsbidrag användes. Och det är här det ofattbara sker. För att kunna bedöma om vi kan ta ansvar för våra statsbidrag måste vi rimligtvis få möjlighet att ta hand om dem. Men icke. Eftersom vi hade begärt, av vår fadderskola (Botkyrka folkhögskola) att få ta hand om våra pengar, men fått nej (de hade inte ens särredovisat våra statsbidrag), trodde vi naturligtvis att Folkbildningsrådet skulle reagera på detta och ge oss en förlängd prövotid för att rättvist kunna bedöma oss. Men det fick vi inte. Vi har alltså förnekats en rättvis prövning och förnekas kanske just därför att bli en egen skola. Har vi misslyckats? Nej, jag tycker inte det. Det är andra som har misslyckats.


Tvärtom. Vi har lyckats att skapa något speciellt och unikt. Vi har lyckats att skapa en skola som tar bildningen och kulturen på allvar, och som har betytt ofantligt mycket för våra deltagare och den trakt där vi verkar. Vår skola har också tjänat som exempel runt om i Sverige för hur fri bildning är möjlig i vår tid.

Det är vår förhoppning att de parter som varit involverade kommer att genomgå en ordentlig granskning för att klarlägga hur vårt försök att bygga en ny folkhögskola hanterats.


Att vi inte får finnas är alltså inte ett tecken på att vi gjort fel. I mörka stunder kan man kanske tänka sig att det rentav handlar om att vi har gjort rätt. Eftersom varken nationella organ eller regionen tycker att vi behövs kan man grubbla över om vår idé om bildning kanske inte passar vår tidsanda. Ja, det kanske är helt följdriktigt att en skola som på allvar vill ägna sig åt bildning och kultur, inte som medel för något annat, utan ett mål i sig, skaver i systemet. Det är kanske för att vi lever i en tid där allting ska reduceras till medel som bildningen och kulturens egenvärde anses överflödigt.


Att regionen inte vill ha oss kanske handlar om att vi ser på regional utveckling lite annorlunda. Regionen tänker nog inte främst på att låta svaga bli starka, att låta människor växa i tanke och kreativitet, att utveckla reflekterande medborgare osv. Man tänker mest på kompetensförsörjning, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling: hur ska det gå med arbetsmarknaden, den regionala tillväxten och regionens varumärke om vi bara håller på att bilda fria, tänkande, kreativa och oberoende människor?


Men, svaret är - faktiskt - att den regionala näringen och arbetsmarknaden skulle fungera bättre. Inte för att det är vårt ändamål och syfte utan just därför att oberoende och självständiga människor alltid gynnar vårt gemensamma. Men det är en för komplicerad tanke att tänkas av ett obildat system. Skolan kanske krossas, men exemplet lever kvar och vad vi odlat i periferin, i Riddarhyttan i Norra Västmanland, kommer att växa!


Med dessa ord vill jag tacka alla, deltagare, personal, samarbetspartners och övriga för att ni var med om att skapa denna fantastiska skola och detta kraftcentrum. Och jag vill önska alla en riktigt trevlig sommar.


---


December 2022


JULHÄLSNING FRÅN KULTURRESERVATETS FOLKHÖGSKOLA


Det har varit ett händelserikt år där många av våra deltagare har funnit sig till rätta hos oss och hittat en väg framåt i livet. Vi har haft spännande kulturprogram och seminarier och vi deltar aktivt i utvecklingen av vår del av Bergslagen. Detta händelserika år avlutades dock med att Folkbildningsrådet beslutade om att inte bevilja oss ytterligare statsbidrag efter 30 juni 2023, vilket kom som en överraskning.


Men ryktet om vår nedläggning är överdrivet. Folkhögskolans styrelse, personal och deltagare är fast beslutna att få till en fortsättning på vår verksamhet i en trakt där vi verkligen behövs. Stödet från våra samverkansparter, föreningar, organisationer och civilsamhälle har varit överväldigande och många kan intyga den stora betydelse vi har haft och kommer att ha för Skinnskatteberg och grannkommunerna. Folkhögskolan spelar en viktig roll på den plats där vi verkar och vi har en stark övertygelse om att vi kan fortsätta spela denna roll. Vi ser fram emot 2023 med tillförsikt.


Med dessa hoppfulla ord vill Kulturreservatets folkhögskola önska alla våra deltagare, supportrar och samverkansparter en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!


-


November 2022


Folkbildningsrådet, den instans som fördelar statsbidrag till folkbildningen, har beslutat att inte längre tilldela Kulturreservatets folkhögskola statsbidrag fr.o.m. 1 juli 2023. Vi har också fått i uppdrag att fr.o.m. 1 januari 2023 avveckla vår folkhögskola.

 

Det är tråkiga besked för våra deltagare och skolans anställda, men också för Skinnskattebergs kommun och norra Västmanland som

mister sin enda folkhögskola. Bildnings- och utbildningsbehoven är stora i regionen och många individer som ligger långt ifrån arbetsmarknad och egenmakt kommer nu att förlora en unik möjlighet att komma vidare.

 

Vi har visat att vi kan göra avgörande insatser för individer som annars har varit fast i bidragsberoende, utanförskap och bristande framtidstro, och vi har också visat att vi kan berika regionen med ett politiskt oberoende debatt- och kulturforum som sedan länge gjort avgörande intryck på såväl civilsamhället som många externa aktörer när det gäller vad landsbygden kan åstadkomma.

 

Vår ambition är att i någon form fortsätta vår bildningsverksamhet och ser det som angeläget att samverka med de krafter som känner sig engagerade för folkbildningens sak.


---


Juni 2022


Den 9–10 juni hade vi avslutningsdagar i Skräppbo skola, Riddarhyttan.


Den 9/6 visade våra deltagare upp en redovisning av det tema de arbetat med under våren. Temat hette Krig och Flykt och redovisningen bestod av en scenföreställning med sång, musik, texter och sceniska gestaltningar. Föreställningen utvecklades i ett samarbete mellan våra deltagare på Allmän kurs, deltagarna på scenkonstutbildningen och vår pensionärsteatergrupp. Allt material hade skrivits och arbetats fram av deltagarna själva. Och slutresultatet blev en både tänkvärd och gripande scenföreställning. Evenemanget var öppet för allmänheten och det drog en stor publik.


Fredag 10/6 kl. 9-12 hade vi en högtidlig terminsavslutning med tal, sång och avtackningar. Speciellt roligt var att vi kunde gratulera våra första färdiga deltagare, dvs. de som avslutat Allmän kurs och har nått behörighet att studera vidare. Efter avslutningen fick vi njuta av somaliska och svenska delikatesser i en gemensam fikastund.


Sedan förra bulletinen har vi haft tre seminarier på folkhögskolan. Den 29/4 gästades vi av film- och mediehistorikern Per Vesterlund som föreläste om svensk TV-dramatik och bilden av det sårbara samhället under rubriken ”När teven var samhällstillvänd”. Föreläsningen knöt an till ett nystartat forskningsprojekt om hur svensk TV- dramatik blev en del i det offentliga samtalet om samhällets problem och utmaningar under välfärdsstatens glansdagar.


Den 6/5 och den 20/5 återkom Olle Johansson och höll de tredje och fjärde föredragen i hans serie om afroamerikansk musik. Bägge föredragen behandlade den afroamerikanska jazzen. Det första föredraget rörde utvecklingen från tidig jazz och boogie-woogie till bebop och mainstream, och det andra föredraget rörde sig från cool jazz och hardbop till avantgarde och fusion. Liksom i hans övriga föredrag ligger betoningen på hur en genre samspelar med andra: jazz, gospel, blues, rhythm and blues, rock etc. Olle återkommer nästa läsår med föreläsningar om rhythm and blues och soul.


Under läsåret 2021–2022 har mycket hänt. Folkhögskolan har flyttat in i Riddarhyttans skola, vilket gett oss funktionella lokaler för Allmän kurs.  Vi har också fått nya medarbetare, en ny styrelse och nya medlemsorganisationer vilka kommer att presenteras närmare i septemberbulletinen.


Nu återstår det ett halvår av försöksverksamheten och beslutet om vi skall bli en självständig folkhögskola kommer redan i november. Efter sommarledigheterna behöver alla jobba hårt för att få det sista på plats och framför allt se till att fler deltagare söker sig till vår folkhögskola.


Slutligen vill jag önska alla en riktigt trevlig sommar, alla deltagare, kollegor, medarbetare, samverkanspartners och övriga som följer oss.


GLAD SOMMAR!


---


April 2022


Vi närmar oss påsk och folkhögskolans påsklov infaller under vecka 15. Sedan förra Bulletinen har skolföreningen fått en ny medlemsorganisation, Global kunskap, som vi vill hälsa välkomna. Global kunskap en organisation med målsättningen att nå ut till en hel värld med kunskaper om de globala sambanden, men som samtidigt har ett starkt landsbygdsfokus. Global Kunskap arbetar framförallt med film och bilder som metod för att nå så många som möjligt med kunskaper om den lokala och globala utvecklingen.


Sedan förra Bulletinen har vi också hållit fyra seminarier. Den 18/3 var det jag själv som höll ett webbinarium: Utsatt eller insatt: Plats, kunskap och kultur. Webbinariet utgjordes av en presentation av forskningsprojektet ”Insatt eller utsatt i Bergslagen. Platsen som kunskapsvillkor”, med speciell tonvikt på regional utveckling och på vilket sätt man ser kulturen som en ekonomisk motor. Webbinariet innehöll många spännande diskussioner om vilka normer och perspektiv som styr våra bilder av och våra liv i landsbygden.


Den 25/3 var det Coompanion Mälardalen samt representanter ur den lokala LEA-gruppen i Riddarhyttan som höll i seminariet. Emil Atak från Coompanion Mälardalen berättade om lokalekonomisk analys, LEA, som ett verktyg inom landsbygdsutveckling. Den lokala LEA-gruppen, där flera deltagare från vår folkhögskola ingår, presenterade även rapporten "Riddarhyttan genom livet", som delvis har utvecklats inom vår kurs Bygga by. 


Den 1/4 gästade Intercult oss med en heldags workshop ”Skapa scenkonst med digitala verktyg”. Heldagen innehöll föreläsningar, workshops och prova på-moment kring hur man kan använda digitala verktyg för att utveckla scenkonsten. De flesta av oss fick också prova på hur det är att gå in i en virtuell verklighet. 


Fredagen den 8/4 presenterade våra scenkonstdeltagare tre egna scener. Seminariet, eller föreställningen, hade rubriken Mitt i planeten och innehöll följande scener: ”Hallå jorden” av Henrik Backman, ”En tonårings liv” av Kim Lund och ”Vilken vy…” av William Hautala Becker.


Samtliga seminarier var välbesökta vilket är glädjande.

Efter påsklovet blir det personaldag fredagen den 22/4 och alltså inget seminarium, men den 29/4 gästas vi av filmvetaren Per Vesterlund som kommer att föreläsa om svensk TV-dramatik och bilden av det sårbara samhället.


Kulturreservatets folkhögskola önskar alla deltagare, lärare och samarbetspartners en riktigt skön påsk!


---


Mars 2022


Terminens första två månader präglades av covid - nästan hela personalen blev sjuk - samt arbetet med att ansöka om att bli en självständig folkhögskola.


Bägge dessa faktorer har gjort Kulturreservatets folkhögskola lite osynligare än normalt och också inneburit en nästan utebliven seminarieverksamhet - med ett lysande undantag. Seminarieschemat för resten av terminen börjar dock tätna och fr.o.m. den 18 mars kommer de flesta fredagar att vara fyllda.

Den stora nyheten för terminen är att Allmän kurs flyttar in i skolans nya lokaler i Riddarhyttans gamla skola. Till en början blir det verksamhet måndag, tisdag och torsdag eftersom skolan måste renoveras på onsdagar och fredagar, men efterhand kommer det mesta av verksamheten att äga rum i Riddarhyttan. För dig som studerar eller vill studera, ordnar skolan busstransporter från Skinnskatteberg till Riddarhyttan kl. 08.30 varje morgon. Resan hem gör du med Västmanlands lokaltrafik 15.05 eller 16.05. Klippkort kan du exempelvis köpa på vl.se eller på ICA.


Vad gäller skolans långsiktiga verksamhet kan jag meddela att det omfattande arbetet med att färdigställa en ansökan om självständig folkhögskola slutfördes och skickades in den 28 februari. Folkbildningsrådets utökade uppdrag att kontrollera och granska folkhögskolornas verksamhet innebär att vi måste kunna visa att vi har kontroll på hur statsbidragen används. Det innebär bland annat att vi ska uppfylla drygt 95 villkor för statsbidragsmottagare och genom en mängd plan- och styrdokument kunna visa att vi har intern kontroll. Dessutom ska vi övertygande kunna visa att vi rekryterar deltagare samt att vi uppfyller statens syften med folkbildningen, dvs:


  • ·Att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.
  • Att bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.
  • Att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.
  • Att bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.


Nu är det bara att hålla tummarna och hoppas att vi går i mål.

Ett lysande undantag skrev jag i inledningen. Ja, vi har faktiskt genomfört ett Fredagsseminarium under februari månad, nämligen Om kroppen, en föreställning som ägde rum i Skräppbo den 11 februari. Bakom föreställningen stod deltagarna på Teaterpedagogutbildningen - Att göra scenkonst som presenterade sitt arbete på temat kroppen. Deltagarna har jobbat med olika fysiska övningar och röstövningar kopplat till element inom kroppen. De har även skrivit dikter och tillsammans och på egen hand skapat föreställningen Om kroppen. Föreställningen var både lysande och tankeväckande. Att få ihop en sådan helgjuten föreställning på så kort tid är imponerande.


I mars kommer två seminarier att äga rum. Den 18/3 håller jag själv i ett webbinarium med rubriken Utsatt eller insatt: Plats, kunskap och kultur. Det är delvis en repris av det seminarium jag höll i mars förra året men är nu mer inriktat mot kulturens och kunskapens betydelse för landsbygdens utveckling. Fredagen därpå den 25 mars kommer Coompanion Mälardalen att berätta om arbetet med en Lokalekonomisk analys som genomförts i Riddarhyttan med omnejd. 


Vad gäller vårens övriga seminarieschema kan jag redan nu avslöja att det den 1 april blir det en heldagsworkshop i Skräppbo: Digitala verktyg för scenkonsten med Jonas Myrstrand och Fredric Öslöf. Separat utskick kommer – anmäl er! Jag kan också tipsa om att Olle Johansson kommer tillbaka i maj och håller två föreläsningar i hans föreläsningsserie om den afroamerikanska musikens historia. Och det blir fler seminarier och program – håll utkik.


Anledningen till att det inte blir något seminarium den 11 mars är att Kulturreservatets folkhögskola denna dag är med och arrangerar ett Öppet hus i Kulturhuset Korpen. Det är ett öppet hus med namnet Mötesplats Skinnskatteberg och riktar sig till alla vuxna som vill studera vidare, gå i studiecirkel eller gå med i föreningslivet och äger rum kl 10-12 och 18–20. Se separat inbjudan. Mötesplatsen är en del av folkhögskolans samverkan med andra aktörer för att skapa en gemensam ingång till vuxenutbildning.


 ---


December 2021


God Jul och Gott Nytt År från Kulturreservatets folkhögskola 

 

Vi välkomnar vår nya styrelse

Året 2021 har liksom 2020 präglats av Covid-pandemin. 2021 har ändå känts hoppfullt eftersom vi från och med höstterminen har återgått till platsförlagd undervisning. Men vad som gör avslutningen av år 2021 speciellt hoppfull är att jag med glädje kan presentera nyheten att den ideella föreningen Kulturreservatets folkhögskola nu har fått en fantastisk styrelse. 

 

Den nya styrelsen gör att man kan blicka framåt med större tillförsikt. Styrelsen består av Iwona Preis, Gunilla Kindstrand, Annika Ostenfeld, Jonas Engman, Elinor Hållén, Anas Abdi Adan och Michael Gustavsson som ordinarie ledamöter och Lars-Göran Carlsson, Maths Isacson och Andreas Runeson som suppleanter. Styrelsen kommer att presenteras närmare på hemsidan inom kort, men jag kan redan nu säga att styrelsen representerar kulturen, bildningen och de lokala kraftfälten på ett enastående sätt, och kommer helt säkert att ge en att ge styrka och stabilitet åt skolans framtida utveckling. Dessutom vill jag välkomna Annika Ostenfeld som blir vår nya lärare på Allmän kurs från och med vårterminen 2022, och som ytterligare kommer att stärka verksamheten.

 

Kulturreservatets folkhögskola växer

Trots de svåra omständigheter under vilket året började har folkhögskolan vuxit. Allmän kurs ligger stabilt över 40 heltidsdeltagare och det fullständiga antalet deltagare är betydligt större eftersom många läser på halvtid eller kvartstid. Med de särskilda kurserna har det varit lite svårare. Rekryteringen har inte gått som förväntat. En enkel förklaring är pandemin som omöjliggjorde platsförlagd undervisning under vårterminen. Det är av naturliga skäl svårt att arrangera och rekrytera till kurser som kräver fysisk närvaro och fysisk närhet. Vi satsar nu på nya format för scenkonstkurserna, en blandning av kort- och långkurser, för att göra kursen tillgänglig och attraktiv för flera. Dessutom kommer scenkonst, liksom andra särskilda kurser framöver, att utgöra valbara inriktningar för Allmän kurs. Musik och författarskola ska finna sin form så att de kan starta på allvar fr.o.m. höstterminen 2022. Landsbygdsutvecklingskursen Bygga by prövar ett nytt format redan nu. Tanken är att den ska samverka med en forskargrupp inom ramen för ett forskningsprogram vid Uppsala universitet med namnet Engaging Vulnerability. Forskargruppen, med nära band till folkhögskolan, utför ett projekt med namnet Insatt eller utsatt i Bergslagen. Platsen som kunskapsvillkor, och undersöker nya perspektiv på landsbygdens kunskapsresurser. Trots svårigheterna att få volym på Att göra scenkonst och de övriga särskilda kurserna ser jag ändå hoppfullt på det nya året. Med den nya styrelsen, och med större resurser, tror jag att de särskilda kurserna kan växa rejält under kommande år. Det stora orosmolnet är naturligtvis om en ny pandemivåg kommer att sätta käppar i hjulet för oss.

 

Fredagsseminarier som gör skillnad

Seminarieverksamheten har lidit mindre av pandemin. Under vårterminen genomförde vi tio digitala webbinarier och under höstterminen har vi genomfört nio seminarier på plats. Våra fredagsseminarier blandar högt och lågt, är ett forum för lokala röster, men lockar också många namnkunniga föreläsare till Riddarhyttan. Seminariet utgör ett frirum där samtidens brännande frågor kring kultur, samhälle, landsbygden och världen kan diskuteras öppet och fritt, men utgör också en plattform för den lokala kulturen och erfarenheten. Har du något att säga, visa eller förmedla är du välkommen att hålla ett seminarium eller program hos oss. 

 

Vägen mot en självständig folkhögskola

Kulturreservatets folkhögskola är nu inne på sitt tredje år på resan fram till en egen skola. Det som nu ligger närmast i skolutvecklingen är att innan februari månads utgång skicka in en ansökan om att få driva en helt självständig folkhögskola med egna statsbidrag. Med andra ord: I slutet av år 2022, nästa gång jag skriver denna årskrönika och julhälsning, vet vi om Riddarhyttan har sin första riktiga folkhögskola.

 

Jag vill tacka deltagare, lärare, personal och alla andra som bidragit till utvecklingen av vår skola under året.

 

Öppettider under jul och nyår

Skolan stänger efter den 17 december och öppnar åter den 10 januari. Rektor och studierektor är tillgängliga fram t.o.m. 21 december 2021 och fr.o.m. 7 januari 2022.

 

Med denna lilla verksamhetsrapport vill KFHS tacka för ett gott samarbete 2021 och förmedla en önskan om en God Jul, en Trevlig Helg och inte minst en förhoppning om ett Gott Nytt År. 

 

På återseende 2022! 

 

Michael Gustavsson

Rektor 


---


November 2021


Vi lämnar nu höstlovet bakom oss. Jag hoppas att ni alla haft ett trevligt lov med vila, tillfälle att umgås, träffa vänner och att ägna er åt andra aktiviteter än de vanliga. Nu återstår det bara lite mer än sex veckor av terminen.


Oktober har varit en hektisk månad, eftersom vi förbereder oss på att försöka bli en självständig folkhögskola. Ansökan ska skickas in i februari 2022, men det är många villkor som ska uppfyllas för att en skola ska vara berättigad för statsbidrag. Vi arbetar intensivt med utvecklingen.


19 oktober var jag på rektorskonferens med folkbildningsrådet angående de villkor, både nya och gamla, som gäller för alla folkhögskolor. Jag tror att jag har en ganska god uppfattning om vad som krävs. Nu gäller det att nå dit.


Bl.a. måste vi fortsätta att rekrytera deltagare, inte minst på särskilda kurser. Dessutom planerar vi ett antal kort- och sommarkurser.


Vi har haft fler intressanta och roliga seminarier under oktober månad. Den 1 oktober talade Olle Johansson om afroamerikansk gospelmusik och dess samspel med blues, rhythm and blues och soul. Olle återkommer den 3 december och föreläser då om blues. Under nästa termin blir det Rhytm and Blues, Jazz och Soul.


Den 8 oktober medverkade den franska regissören, pjäsförfattaren och skådespelaren Clyde Chabot i vårt fredagsseminarium. Clyde samtalade med Jonas Engman om att göra konst ihop, om scenkonstens utmaningar idag, om konstens funktion och mycket annat. Seminariet filmades och kommer att publiceras på vår hemsida. Samma kväll uppfördes En soldats dotter i Skräppbo. En föreställning där Clyde iscensatte en monolog till Kenneth Cosimos musik. Direkt efter Clydes och Kenneths duett framförde en av våra scenkonstelever en stark monolog och enmansföreställning som han utvecklat med hjälp av Clyde under hennes vistelse här. Evenemanget var uppskattat och välbesökt.


Den 15 oktober var det Mats Hyvönen som gästade vårt seminarium. Han presenterade ett nystartat forskningsprojekt om P3 Dokumentär, ett av Sveriges Radios populäraste program någonsin och den i särklass största podden i Sverige med nästan 600 000 lyssnare en genomsnittlig vecka. Seminariet väckte engagerade frågor kring vårt moderna digitala värld, vad som fångar vår uppmärksamhet, vad vi kan tro på och klyftan mellan generationer.


Den 29 oktober flyttade seminariet till Allaktivitetshuset Sture i Skinnskatteberg. Då gästade professor Sharon Rider seminariet och föreläste under rubriken Att styra utan att regera: Demokratins villkor eller en villkorad demokrati? Seminariet kretsade kring brännande frågor om det civila samhället och demokratins grundläggande villkor.


I november blir det inga seminarier den 5e eller den 12e. Seminariet den 19e planeras i skrivande stund, men den 26 november är det klart att vår blivande lärare Annika Ostenfeld tillsammans Torbjörn Gulz kommer att hålla ett seminarium under rubriken Att driva utvecklingsprojekt med musik: ett exempel från Liberia. Annika är folkhögskollärare och fil. dr i ekonomisk historia, med lång erfarenhet av att driva olika typer av projekt i utbildningssammanhang. Torbjörn är lektor i piano och jazzteori vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och har verkat som jazzmusiker i över tjugofem år.


Håll utkik efter seminarieutskicken för att inte missa något seminarium.


---


Oktober 2021


Första hela månaden av läsåret har nu passerat.


Förra veckan var den franska regissören, pjäsförfattaren och skådespelaren Clyde Chabot på besök. Under fredag kväll gavs föreställningen En soldats dotter: en duett av och med Clyde Chabot, teater, och Kenneth Cosimo, musik. 

Samma dag gästade Clyde vårt fredagsseminarium för ett samtal med Jonas Engman om att göra konst ihop, om scenkonstens utmaningar idag, om konstens funktion och mycket annat. 


Under september månad hade vi Folkbildningsrådet på besök som fick träffa personal och deltagare för att bilda sig en uppfattning om hur vår skola utvecklas. Det finns en del som fortfarande måste falla på plats, men vi jobbar på.


Vi hade också fyra seminarier under september månad, eller rättare sagt tre, eftersom vårt sam-webbinarium med Uppsala universitet den 24 september fick avbrytas på grund av tekniska svårigheter. Det visar på sårbarheten i skolan så länge vi inte har tillräckligt med teknik- och IT-stöd, men vi brukar kunna fixa det mesta själva.


Den 3 september höll Gösta Sjöholm en intressant föreläsning med rubriken Att förstå livet. Han lyckades med bedriften att presentera väsentliga delar av hela världens religionshistoria på en timme, och de flesta tyckte nog att man förstod livet lite bättre efter det.


Den 10 september redovisade våra deltagare på kursen Att göra scenkonst resultatet av deras grundkurs i form av en kort pjäs: Den mänskliga faktorn – Alla kan begå brott. En mycket imponerande prestation att få till en så genomarbetad föreställning på så kort tid.


Den 17 september höll jag själv en föreläsning med rubriken En skola för vår tid: bildning och kultur. Både föreläsningen och den efterföljande diskussionen kretsade mycket kring frågor om utbildning och demokrati, samhällskontraktet, vad det innebär att vara en medborgare och varför utbildning inte bara kan ses i ljuset av arbetsmarknad och ekonomi,.


Visserligen inte September men nästan: Den 1 oktober talade Olle Johansson om afroamerikansk gospelmusik och dess samspel med blues, rhythm and blues och soul, ett mycket uppskattat föredrag med mängder av musikillustrationer. Olle återkommer den 3 december och föreläser då om blues. Under nästa termin blir det Rhytm and Blues, Jazz och Soul.


Håll utkik efter seminarieutskicken för att inte missa något seminarium.

 

---


Augusti 2021


Varmt välkommen till höstterminen på Kulturreservatets folkhögskola!


Höstterminen startar den 23 augusti och mer information om läsårsstarten får du som deltagare från respektive kurslärare.


Schema för höstens öppna seminarieserie publiceras löpande här på hemsidan samt i sociala medier.


Kulturreservatets folkhögskola erbjuder studier såväl på grundskole- som gymnasienivå. Du kan läsa en hel kurs eller komplettera ämnen du behöver. Efter fullgjorda studier uppnår du gymnasie- eller högskolebehörighet. Du kan bedriva dina studier på del- eller heltid.


Ännu finns platser kvar till höstens kurser. Läs gärna mer om vårt kursutbud här på hemsidan. Varmt välkommen med din kursanmälan!


---


Juni 2021


Kulturreservatets folkhögskola vill önska alla våra följare och deltagare en riktigt skön och avkopplande sommar!


Vi hoppas innerligt att vi kan ses på plats när höstterminen startar den 23 augusti.

Närmare information om läsårsstarten kommer att läggas ut på hemsidan, och skickas till alla som är antagna till våra kurser, under vecka 32.


OBS Du som redan läser hos oss: kom ihåg att anmäla att du vill fortsätta i höst, om du inte vill avbryta dina studier. Skriv vilken kurs du vill fortsätta på och i vilken omfattning. Skicka din anmälan till info@kulturreservatetsfhs.se


Om du ansöker till nästa läsår redan nu säkrar du din plats, dessutom får du möjlighet till högre bidrag från CSN. Tänk på att CSN har en begränsad pott till det högre bidraget.  Läs mer om villkoren på den här länken: Högre bidrag för vissa studier - CSN

 

Om ni vill ha kontakt med folkhögskolan under sommaren går det bra, men vi har begränsad bemanning fr.o.m. 1 juli t.o.m. 6 augusti. Under den tiden kan svar dröja några dagar.

 

Glad sommar!


---


Juni 2021


Vi står inför läsårsavslutning på Kulturreservatets folkhögskola och jag vill önska en riktigt trevlig sommar till alla deltagare, kollegor och övriga som följer oss. Läsåret 2020-2021 har varit olikt alla andra läsår på grund av den rådande pandemin. Många skolor har känt av svårigheter med att bedriva utbildning, men jag tror att folkbildningen har varit extra lidande, eftersom en sådan stor del av folkbildningens idé bygger på möten i det fysiska rummet. Det handlar inte bara om att samtala och diskutera utan att även åstadkomma och göra saker tillsammans. För många av våra deltagare är det också viktigt att vara i ett sammanhang bortanför skärmarna och isoleringen. Det är i mötet och utbytet mellan oss på plats som det händer saker. Distansering och folkbildning går inte ihop helt enkelt. Trots detta har vi alla gjort det bästa av situationen och lyckats genomföra en stor del av vår verksamhet. Allas vår önskan är att vi efter sommarlovet ser ett slut på denna situation och att vi alla kan träffas på vanligt sätt när det nya läsåret startar i höst.


Eftersom vi inte kan anordna någon regelrätt läsårsavslutning med olika evenemang som vi brukar, får vi i år nöja oss med en avskalad skolavslutning via Zoom. Av praktiska skäl kommer vår digitala avslutning att ske en vecka innan läsårsavslutningen som är den 11 juni.


Med andra ord: Fredag den 4 juni kl. 13.00 samlas alla deltagare, lärare och övrig personal för en enkel och informell digital avslutning. Under denna Zoom-träff kommer vi att få lite korta redovisningar från flera av folkhögskolans kurser.


Under maj månad har vi hållit två seminarier. Den 7 maj gästades seminariet av skådespelaren, författaren och journalisten Alfredo Angelici som talade om Bouffon som är en dramatisk komedigenre som gestaltar den utsatta och förskjutna människan. Seminariet ledde till livliga diskussioner om kulturens roll idag, och vilka grupper som omfattas av kulturvärlden. Finns det någon plats i eller igenom kulturen idag för de hopplösa, utstötta och avfärdade existenser som inget har att förlora?


Den 21 maj var Paul Agnidakis vår gäst vid ett välbesökt seminarium. Paul föreläste om lokala kunskaper och landsbygdens "dolda" resurser i kunskapssamhället. Paul Agnidakis är lektor i etnologi vid Umeå universitet och forskare inom Engaging Vulnerability vid Uppsala universitet, där han bedriver forskning om landsbygdens kunskapsvillkor. Han är också del av forskningsprojektet Insatt eller utsatt i Bergslagen. Platsen som kunskapsvillkor. Projektet som är finansierat av Vetenskapsrådet bedrivs i nära samverkan med Kulturreservatets folkhögskola.


Paul Agnidakis seminarium var det sista ordinarie fredagsseminariet under läsåret, men i början av juni kommer två extra seminarier att äga rum i samverkan med folkhögskolan. Den 3 juni kommer koreografen Amanda Billberg att tillsammans med Järva Engman och Niquita Karlsson från tjejjouren Ronja och danskonstnären Eva Svaneblom att diskutera projektet We as Cats, ett samtal om systerskap och drömmar, se vidare information nedan. Den 8 juni kommer det att äga rum ett performativt webbinarium i samverkan mellan Teatermaskinen, Kulturreservatets folkhögskola, Uppsala universitet och Region Västmanland. Seminariet kretsar kring det av Kulturrådet och Region Västmanland finansierade projektet Hon och han som försvann, där vi får se delar av en samtidsdystopisk föreställning under utveckling, och där frågor om identitet och upplösning i vår tid ställs.


---


Maj 2021


Vi står inför den sista hela månaden av läsåret. Läsåret slutar den 11 juni och under normala förhållanden brukar vi ha redovisningar från alla kurser och en del andra evenemang. Hur det blir i år är lite svårare att säga just nu. I vilket fall blir det en mer återhållsam avslutning på läsåret. Vi återkommer med information så snart terminsavslutningen är färdigplanerad.


Vi hoppas alla att läget kommer att vara bättre när höstterminen startar och att vi då kan ses på plats i alla kurser. Vaccinationerna är i full gång och förhoppningsvis har alla blivit vaccinerade i augusti. Men det gäller att hålla ut ett litet tag till och inte slappna av för tidigt. Det vore ju synd om det kommer ett bakslag när vi är så nära att se ett slut på det här.


Vad som trots allt är glädjande är att skolan växer sakta men säkert även under dessa omständigheter. Det är ett stadigt tillflöde av ansökningar som också vittnar om att det sprids ett positivt rykte om vår folkhögskola.


Under april blev det bara plats för ett seminarium. Den 16 april föreläste Claes Peter Hellwig om post-episkt drama. Föreläsningen handlade om dramats funktion och roll i en förändrad värld, vilken typ av uttryck och former dramat kan utveckla för att förhålla sig till samtidens brännande frågor.


Under maj månad planerar vi två seminarier och i början av juni blir det förhoppningsvis ett seminarium i samverkan mellan Teatermaskinen, Kulturreservatets folkhögskola och Uppsala universitet. Seminariet ingår i projektet ”Hon och han som försvann”, finansierat av Statens kulturråd, och utgår från en pjäs som väcker frågor kring det samtida västerlandets identitetskris. Mer information om detta seminarium kommer så fort datum och tid är satta.


Håll utkik efter seminarieutskicken för att inte missa något seminarium.


---


April 2021


Jag vill önska Glad Påsk till alla deltagare, kollegor och övriga som följer oss.


Eftersom vi håller på med folkbildning kan det väl vara på plats att fundera på vad det är vi egentligen firar. Vad de flesta känner till är väl att påsken är den största högtiden inom kristendomen. Den firas till minne av Jesu död och uppståndelse. För de som är kristna innebär det att Jesus dog för människornas synder och har gett människan hopp om förlåtelse och ett evigt liv. Den kristna påsken ligger ju också nära den judiska påsken, som firades till minne av uttåget ur Egypten. Jesu sista dagar i Jerusalem sammanfaller ju också med denna judiska högtid. Islam har ingen direkt motsvarighet till den kristna påsken och den judiska pesach, som den heter, men det finns vissa likheter mellan fasteperioden som föregår påsk och ramadan som ju är en fasteperiod som avslutas med en sammankomst eller fest.


I Sverige, som är ett av de minst religiösa länderna i världen, firar nog många påsk utan att grubbla över dess religiösa innebörd. I Sverige firades under samma årstid vårblot långt innan kristendomen kom, och för många är nog påsken ett slags vårblot fortfarande.


Traditionen att måla och äta massor av ägg under påsken t.ex. går tillbaka till förkristna traditioner. Ägg är en gammal symbol för livets återfödelse under våren, men fick nog ett uppsving på grund av det religiösa påbudet att fasta 40 dagar innan påsken, då man samlade på sig enorma mängder ägg på gårdarna.


Påskharen är en annan påsktradition utan direkt religiös anknytning. Haren förknippas med vårens ankomst och jordens fruktbarhet. Det är harens enorma fortplantningsförmåga som gör den till en symbol för överflöd och fruktsamhet. Eftersom både haren och äggen har blivit symboler för vårens fruktbarhet har de efter hand kommit att kopplas ihop. Ganska länge trodde små barn att haren, eller påskharen som den brukar kallas, värpte ägg. En teori om påskharens ursprung är att den har kopplats samman med häxornas mjölkhare. Häxorna använde olika väsen, bl.a. harar, för att stjäla mjölk från gårdarna. Fördelen var att den var så snabb att husfolket inte hann se den. Mjölkharen, eller bjäran som den hette, omtalas i häxprocessernas protokoll så sent som under 1600-talet. I tysk och nordisk tradition har man låtit påskharen placera ut påskägg fyllda med godis till barn som har varit snälla, och som barnen får leta efter.


En annan hednisk tradition som fortfarande lever kvar i Sverige och Finland är att barn klär ut sig till påskkärringar och knackar på hos grannar för att be om godis – en tradition som påminner om Halloween. Påskkärringen är enligt gammal svensk folktro en häxa som flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen för att sedan återvända på påskdagen. Ordet Blåkulla kommer troligen från det tyska Blocksberg, som enligt legenden var djävulens hemvist. Häxan brukade också röva med sig små barn till Blåkulla, som skulle värvas till Satans tjänst. I svenska häxprocesser kunde kvinnor som anklagades för att vara häxor också åtalas för barnarov och så sent som under mitten av 1800-talet finns det dokumenterat att mer än 80 personer från Mockfjärd med omnejd har vittnat om de hade varit på Blåkulla.


Vår tradition att ta in påskris och pynta det har en smärtsam historia. Förr i tiden rispiskade man varandra på långfredagen i stora delar av Sverige, för att påminna om Jesu lidande på korset. Risningen skedde ofta på morgonen eller natten, och den som gick upp först kunde piska dem som låg kvar i sängen. Även under fastan slog man varandra med ris för ”bot och bättring”, och troligen är det ungefär vid samma tid som seden att pynta riset med fjädrar kommer. Så tidigt på året hade blommor inte hunnit slå ut, och det pyntade riset gav hemmet lite skönhet och prakt.


Slutligen kan vi fundera lite på varför påsken kallas Easter i engelskspråkiga länder och Ostern i Tyskland. Ēostre eller Ostara skall enligt vissa källor ha varit en förkristen fruktbarhetsgudinna som firades under vårmånaden april – april hade namnet "Eosturmonath" i Northumberland under 600-talet e.kr. Men så mycket mer vet man inte om denna fruktbarhetgudinna och varför hon har gett namn åt påsken i den anglosaxiska världen och i Tyskland


Våra helgtraditioner är som synes ett hopkok av folktro, historiska och religiösa traditioner och det kan vara svårt att veta vad som är vad. Men oavsett om man firar påsk eller inte, oavsett varför man firar påsk och oavsett vad man tror på eller inte, så lever traditionen med påsklov kvar. I vilket fall blir påsklovet en tid för återhämtning och att i bästa fall njuta av våren och ljuset.


Och jag vill med denna lilla överblick önska alla våra deltagare och lärare en riktigt skön påsk.


---


Mars 2021


Allmän kurs, Att göra scenkonst, Bygga by och seminarieserien fungerar relativt väl trots pandemin, det fungerar lite sämre med musik och författarskola under de här förhållandena, men vi hoppas på platsförlagd utbildning på alla kurser fr.o.m. höstterminens start – och med massor av nya deltagare. I att göra scenkonst och ev. vår inspirationskurs planerar vi att börja med delvis platsförlagd undervisning redan under mars, eftersom de går att genomföra på säkert sätt.


Under februari genomförde vi två fredagsseminarier, ett om dramats historia som behandlade det antika dramat och ett seminarium med medieforskaren Mats Hyvönen om lokalpressens funktion, bl.a. med exempel från mediebevakningen av Skinnskatteberg. Seminarierna har haft relativt många deltagare trots att de sker digitalt. Dessutom deltog flera från folkhögskolan i det av Offensiv folkbildning arrangerade seminariet om asylrätt och de ensamkommandes situation den 16 februari.

Under mars månad planerar vi tre seminarier. Den 12 mars blir det ett andra seminarium om dramats historia och funktion; den 19 mars kommer Berit Engman tala om manusskrivande med utgångspunkt i en av hennes monologer och den 26 mars kommer jag att presentera forskningsprojektet Insatt eller utsatt i Bergslagen. Håll utkik efter seminarieinbjudningar på e-mail och i sociala medier.


Som jag tidigare sagt är det glädjande att antalet deltagare ökar på folkhögskolan, mindre roligt är att statsbidragen för år 2021 blir mindre än prognosen, men vi är vana att ta oss fram med snål budget.

Avslutningsvis vill jag hälsa Elinor Hållén välkommen till lärarlaget. Elinor jobbar som vikarie på Allmän kurs fr.o.m. 1 mars fram till sommaren.


---


Februari 2021


Nu lanserar vi en månadsbulletin för Kulturreservatets folkhögskola. Här har vi tänkt att samla, nyheter, information och upplysningar, om och kring folkhögskolan och på sikt också ha bilder, reportage, debattinlägg och krönikor. Det är en bulletin som börjar lite sparsamt men som efterhand kommer att finna sin form. Det kommer att bli möjligt att skicka in bilder och material, medverka med betraktelser eller rapporter, kanske publicera en berättelse eller dikt. Bulletinen kommer dock inte att bli ett organ för olika särintressen, eller opinionsbildning, frånsett debatten om folkbildningen och folkbildningens situation.


Vad gäller folkhögskolans verksamhet just nu ser vi tyvärr ännu ingen lättnad i pandemin. Många av oss är sugna på att komma igång på plats, men vi får ha lite tålamod ännu en tid. Trots pandemin pågår mycket av vår verksamhet för fullt. Kursen Att göra scenkonst har kommit igång och fungerar bra. Här vill vi gärna ha fler sökande.


Våra fredagsseminarier har också kommit igång. Med hjälp av Zoom kommer vi att försöka hålla minst ett seminarium varannan vecka. Vi hade premiär redan den 22 januari då vår kollega Berit Engman föreläste utifrån rubriken ”Att söka och skriva manus utifrån ett tema”. Hon berättade om bakgrunden och tillblivelsen av fyra pjäser vilket väckte livliga diskussioner. Webinaret var välbesökt och gav mersmak. Under februari månad planeras tre seminarier (se nedan). Under februari har vi också ett externt seminarium arrangerat av Färnebo folkhögskola och Offensiv folkbildning där deltagare och lärare från vår skola kan delta, se nedan.

Jag kan också meddela att folkhögskolan har tilldelats 10-12 SMF-platser (Studiemotiverande folkhögskolekurs) för vårterminen, där kursstart planeras till den 8 mars. Den kursen är dock helt beroende av att individer anvisas denna kurs från Arbetsförmedlingen.


---


14 januari 2021


Varmt välkomna till vårterminen på Kulturreservatets folkhögskola!

 

Vi inleder terminen med distansundervisning tills vidare – mer information får du som deltagare från respektive kurslärare.


Från och med denna termin sjösätter vi den nya kursen "Att göra scenkonst". I stället för att skjuta fram kursstart antar vi utmaningen att inleda en scenkonstkurs på distans, men hoppas kunna gå över till platsförlagd undervisning i mars. Antagning till kursen är öppen under hela januari.


Vi kommer också att försöka genomföra vårens seminarieserie, även om det kommer att bli i form av webbinarier så länge det är nödvändigt. Schema för vårens öppna seminarieserie kommer att läggas ut månadsvis – håll utkik!


Har ni frågor och funderingar så kom ihåg att ni kan kontakta mig, framförallt vad gäller folkhögskoleövergripande frågor. När det gäller mer praktiska frågor kring antagning, CSN, studieformer etc kan ni kontakta studierektor Anders Olsson: anders@kulturreservatetsfhs.se 073-030 37 60

 

Du vet väl om att Kulturreservatets folkhögskola erbjuder distansstudier såväl på grundskole- som gymnasienivå? Du kan läsa en hel kurs eller komplettera ämnen du behöver. Efter fullgjorda studier uppnår du gymnasie- eller högskolebehörighet. Du kan bedriva dina studier på del- eller heltid. Läs gärna mer om vårt kursutbud på folkhogskola.nu


--- 


18 december 2020


Året 2020 har präglats av Covid-pandemin. Det har inneburit ändrade rutiner och undervisningsformer under senare delarna av såväl vårterminen som höstterminen. Trots dessa prövningar har folkhögskolan vuxit och utvecklats under året. Vid årets början hade vi ungefär 25 heltidsstuderande och när vi närmar oss årets slut har vi ca 44 heltidsstuderande. Det fullständiga antalet deltagare är betydligt större eftersom många läser på halvtid eller kvartstid. Under året har framförallt Allmän kurs vuxit och vi är efter årsskiftet redo att sjösätta långkursen Att göra scenkonst. På grund av pandemin är det naturligtvis svårt att arrangera och rekrytera till en kurs som kräver fysisk närvaro och fysisk närhet, men genom att lägga om årsplaneringen, hoppas vi kunna genomföra den, med alla planerade moment. Att göra scenkonst utmärker sig genom att innefatta de flesta delar av scenkonsten (alltifrån att skriva för scenen, skådespeleri och regi till scenografi, ljud, ljus och produktionskunskaper).


Folkhögskolan har också börjat profilera sig genom sin öppna seminarieverksamhet. Våra fredagsseminarier håller på att utvecklas till en rural tankesmedja som gör avtryck långt utanför folkhögskolans väggar. Här har allmänheten möjlighet att avgiftsfritt lyssna till namnkunniga föreläsare, men också att delta i ett debatt- och diskussionsforum där alla är välkomna. Vår önskan är att våra fredagsseminarier ska vara en angelägenhet för hela regionen där samtidens brännande frågor kring kultur, samhälle, landsbygden och världen kan diskuteras öppet och fritt.

Kulturreservatets folkhögskola är nu inne på sitt andra år på resan fram till en helt självständig skola år 2022. Bortsett från de hinder som covid utgör fungerar undervisningen bra och deltagarantalet ökar stadigt. Under det kommande året kommer vi att satsa rejält på att förstärka infrastruktur och administration, för att vara redo att vara helt självförvaltande.


Vårt kursutbud ligger fast tillsvidare. Förutom Att göra scenkonst och Allmän kurs erbjuder vi en landsbygdsutvecklingskurs, Bygga by, en Författarskola och Musik. I takt med att skolan växer kan fler kurser bli aktuella.


Med denna lilla verksamhetsrapport vill KFHS förmedla en önskan om en God Jul, en Trevlig Helg och inte minst en förhoppning om ett Gott Nytt År.

 

Michael Gustavsson

Rektor, Kulturreservatets folkhögskola